Hanna - Om livet, träning & hälsa!

I sommar ska jag springa Göteborgsvarvet för första gången, faktum är att det blir mitt första lopp någonsin! Jag kommer ihåg alla gånger vi skulle ut och springa med fotbollslaget, intervaller hit, intervaller dit och någon gång då och då var det längre distanser...jag ville ju helst bara spela boll (no shit sherlock)! Jag kommer ihåg att jag alltid hade en liten jobbig känsla inför varje löppass och det berodde inte på att jag tyckte att jag var dålig eller så..problemet var bara att det alltid fanns dem som var snabbare (en av dom hamnade ju iförsig i landslaget sedan)! ;) Minst av allt gillade jag när vi skulle löpa längre sträckor eftersom det innebar att avståndet mellan tjejen längst fram och mig skulle ha extra lång tid på sig  att växa. Var det sådär "halvlånga" intervaller brukade jag lägga mig i den bakre halvan av ledet fast när det började närma sig slutet och mål hade jag alltid mycket energi kvar, det var då jag spurtade om! Konstigt det där att man alltid har några extra växlar kvar att lägga i när det väl gäller! Jag tror att man kan applicera det på det  mesta här i livet även om det ofta är i träningssammanhang man brukar nämna det. Jag kommer ihåg ett tillfälle på en fotbollsträning när jag var ca 11 år, vi gjorde styrkeövningar och min tränare sa "det är den där sista repetitionen som ger något". Jag kommer även ihåg när min tränare från fotbollsgymnasiet berättade om sitt innebandyspelande gubbgäng och att han på träning alltid gjorde en repetition extra, vilken övning det än gällde så gjorde han alltid en repetition mer än de andra, haha skön gubbe ändå! Jag tänker ofta på det när jag tränar själv, har jag bestämt mig för att göra tio reps så kör jag ofta elva..ibland är det det lilla dom skapar förändring. Anyway åter till löpningen, till skillnad från under fotbollstiden så tycker jag nu att löpning är rätt skoj, jag har lärt mig att uppskatta det de senaste åren så därmed tyckte jag att det var dags för en utmaning i form av 2,1 mil. Jag har aldrig sprungit så långt i sträck förut men jag är ju lite av en ögontjänare så tror nog att man kan komma långt bara på det faktum att det står massa folk och tittar på, lite jävlaranamma på det så ordnar det sig...OCH kondition förstås!  ;)

 

 

Sigge-sagge för ett X antal år sedan!! 

 

 

 

Nu är julafton över! Hemma hos mig firar vi inte som alla andra..syrrorna skulle iväg så vi hade öppnat alla paket lagom till klockan 11 och istället för julbord så åt jag och morsan laxburgare! Gårdagens exklusiva outfit bestod av ett par mjukisbyxor och en festligt lila löpartröja..hade inte planerat att vara klädd så men när klockan hade blivit eftermiddag så såg jag inte meningen att sätta på mig ett par tajta jeans. Vi hade det inte ens speciellt städat hemma.. Mamma brukar kalla stilen för "konstnärshem" haha! Snacka om konstig jul tänker du...inget konstigt alls kan jag tala om, går hur bra som helst!

 

När jag kommer hem till Övik blir jag ofta rätt lat...lathet i kombination med massa godsaker ger ingen go känsla i kroppen tycker jag, speciellt när man är van att röra på sig! Vilken tur att friskis har ett erbjudande så att man får träna sex gånger för vara 100 kronor! Jag ääälskar att fynda..snacka om träningsfynd!! Jag hade även packat väskan full med löparkläder..var väll inte helt inställd på att det skulle vara såååå mycket snö här..men man kan inte låta sånt stå i vägen så idag tog jag mig ut för att testa underlaget. På vissa sträckor var det cirka två decimeter snö men det gick allt fint ändå, jag plumsade fram som en graciös älg kan man säga! Jadå, fint skare va!! :)

Nu har jag tagit "jullov", för något riktigt jullov (utan plugg) existerar inte på universitetet, så länge man inte pluggar på Chalmers då vill säga.

 

Igår så tog jag mina två smockfullt packade resväskor och flög till Umeå, väl framme så hämtade Sandra upp mig på flygplatsen med bil (LYX)!  Vi åkte sedan raka spåret till Assa och Johans place, härligt att få träffa mina fina vänner igen efter sisådär ett halvår. Assa som är lite av en bullmamma hade bakat vörtbröd och gjort risgrynsgröt som fick bli vår uppladdningsmåltid inför badmintonspelet som stod på schemat. Jag hade inte spelat badminton på flera år men det är en grymt kul och snabb sport, gäller att vara på G! Kanske var Sandra lite för mycket på G för i slutet av vår speltimme så gick hälsenan av! Närmsta minutrarna blev lite kaosartade..bland annat ringde jag 112 för första gången i mitt liv men som tur var behövde vi ingen ambulans då vi hade egen bil plus att den värsta smärtan började avta. Att hälsenan hade gått av konstaterade läkaren på akuten senare. Idag opererades vår tappra vän, det gick bra men nu väntar en tid med gips och kryckor. Sandra och hennes fot kommer göra storslagen come back om några månader, det vet jag eftersom hon är en vinnare!

 

Händelserikt dygn i Umeå med andra ord som förutom sjukhus även bjöd på massa snö och julmys! Nu har jag anlänt till Övik och jag har mycket friluftsaktiga planer för denna jul bland annat en sväng till backen, skridskor och längdskidor! jag äger varken slalom/snowboardutrustning eller längdskidor...och mina skridskor har nog aldrig blivit slipade någonsin..men sånna petitesser går att ordna! :)

 

I veckan har jag varit i Berlin några dagar med Sarah. Riktigt lyckad resa om jag får säga det själv, och det får jag ju! På tre intensiva dagar hann vi besöka berlinmuren, Brandeburger Tor, ett slott, ett judemuseum, domkyrkan, några köpcentrum, konserthuset och en välldans massa julmarknader!! Jag hade inte så mycket förväntningar på själva staden men jag visste att resan skulle bli lyckad med tanke på resesällskapet! :) De få förväntningar jag hade på Berlin som stad överträffades minsann också! Det är en spännande stad med mycket historia och de flesta tyskarna var väldigt trevliga faktiskt! ;). Människor är nog generellt sett lite snällare mot varandra runt juletid, kanske beror det på all mysig julbelysning överallt, kanske är det den kommande ledigheten som lockar fram det bästa hos folk..eller kanske vill folk bara inte bli snuvade på julklappar? Vem vet.. vad orsaken än må vara så är det väldigt fint när folk är snälla mot varandra. Igår var jag påväg till "lilla julafton" med en välldans massa paket (packa aldrig i pappkassar när det regnar slask från himlen). På väg till firandet hade jag några ärenden i Nordstan, tänkte bara slinka förbi lite snabbt och smidigt men någonstans mellan spårvagnen och köpcentret hade pappkassen förvandlas till papier mache och så fort jag kom in i köpcentret ramlade 50% av mina paket på golvet..Tadaaaa, här är jag lixom!! Storslagen entré! I alla fall, på tal om snälla människor så kom det genast fram en kvinna och erbjöd sig att fixa en ny stor påse till mig från närmsta butik och under tiden hon ordnade det så kom det fram ytterligare en man och en kvinna som frågade om de kunde hjälpa mig på något sätt. Vilka vardagshjältar alltså!! Jag blev väldigt glad och även något förvånad över hur hjälpsamma människor fakriskt kan vara. Tack vare kvinnan som fixade påsen så kunde jag snabbt traska vidare. På kvällen visade det sig dock att en av julklapparna var trasig....kan iförsig också ha berott på att just det paketet föll ner i golvet på bussen sen!  De tre okända människorna i Nordstan igår förgyllde min förmiddag genom att erbjuda mig sin hjälp, härligt att även främlingar kan bry sig om varandra..jag ska också bli mer av en vardagshjälte!!